Varför behöver man en konditionsbedömning och livslängdsanalys?
Konditions- och livslängdsanalysen spelar en viktig roll när ett beslut ska tas om en anläggning ska byggas ut eller byggas om. Livslängdsanalysen ger också vägledning för hur ett provnings- och inspektionsprogram ska läggas upp för ingående komponenter, och om nya investeringar behöver göras.
Det finns flera fördelar med att utföra en konditions- och livslängdsbedömning:
- Du får underlag inför beslut om utrustning behöver bytas ut eller inte
- Du får underlag för att bedöma en komponents livslängd
- Du får underlag till åtgärder inför om- eller utbyggnader av anläggningar
- Du får underlag till utformning av provnings- och inspektionsprogram
Hur går Kiwas analys till för att bedöma kondition och återstående livslängd?
Kiwas arbetssätt innebär att vi tillsammans med dig som anläggningsägare noggrant kartlägger utrustningens kondition. Det kan röra sig om konditionsanalys av t.ex. en travers, kran eller gruvhiss.
Kritiska komponenter identifieras med riskanalysbaserade metoder. Andra delar som bidrar till underlaget är studier av drift- och skadehistorik, tidigare provningsresultat, utförande av materialprovning och analys, svetstekniska bedömningar samt beräkningar av hållfasthet.
Den resulterande statusbedömningen av anläggningen ger dig som anläggningsägare tydligt besked om återstående livslängd, samt tålighet mot eventuella skador som kan uppstå. Därmed kan du planera underhålls- och reparationsinsatser eller en nyinvestering i tid. Ur ett tekniskt perspektiv får du svar på frågeställningen: Köra vidare, reparera eller byta ut?
Kiwa har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta med konditions- och livslängdsanalyser. Våra kunder består av såväl mindre aktörer som stora produktionsanläggningar inom energi-, process- och skogsindustri. Ett tryggt bevis på att vi är rätt val för din analys.
Typiska objekt för konditionskontroll
- Trycksatt utrustning och rörledningar
- Cisterner
- Pannor och processanläggningar
- Kranar och traverser
- Tung utrustning som pappersmaskiner och gruvhissar
Vad är en livslängdsjournal?
Skalet på en trycksatt anordning är det enda skyddet mot en olycka. Det är därför viktigt att känna till förutsättningarna för att skalet ska klara av de spänningar som finns i skalet. Om inte förutsättningarna är uppfyllda så har objektets livslängd löpt ut och det kan innebära stora risker att fortsätta använda anordningen.
En skriftlig livslängdsjournal visar den återstående livslängden för trycksatta anordningar. Dokumentationen är viktig för att anläggningsägaren ska ta ett beslut om att byta ut objektet i tid och på så vis förebygga olyckor. Kravet på livslängdsjournaler är i grunden en arbetsmiljöfråga. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2017:3 ska det därför finnas livslängdsjournaler för trycksatta anordningar som har begränsad livslängd.
En livslängdsjournal krävs också om arbetsgivaren i sin analys kommit fram till att anordningen är utsatt för någon form av skademekanism, till exempel utmattning, korrosion, erosion och kryp.
Kiwa hjälper dig med livslängdsjournaler
Kiwa hjälper dig att bedöma om du behöver en livslängdsjournal. Vi analyserar också vilken eller vilka skademekanismer som kan vara aktuella och var på den trycksatta anordningen de skulle kunna uppstå. Utifrån denna analys kan sedan journalen upprättas, och de resultat vi kommer fram till vid kontrollerna kan då dokumenteras.
Du uppfyller då kravet enligt AFS 2017:3, men har också ett användbart underlag som över tid visar hur lång livslängd som är kvar på ditt objekt. Då vet du när du eventuellt bör reparera eller ersätta utrustningen. Dokumentet kan även hjälpa dig att få förlängt intervall på olika undersökningar.
Behöver du göra en konditionsanalys på din kran, cistern eller panna? Hör av dig till oss!