Så klarar sig gruvlavarna när Kiruna flyttar närmare Tuolluvaara

Det här är en artikel från 2019. Sedan 2021 heter vi Kiwa.

Några kilometer öster om Kirunas gamla stadskärna sträcker sig två betongtorn högt upp över skog och stad. De två gruvlavarna i Tuolluvaara har varit välkända landmärken för Kiruna kommun sedan 1950-talet och användes fram till början av 1980-talet för att hissa upp järnmalm ur gruvan.

När kommunen fattade beslutet att flyta Kirunas stadskärna österut, mot det gamla gruvområdet, började man diskutera vad man skulle göra med gruvlavarna. Kunde man behålla stadens landmärken eller utgjorde betongtornen en säkerhetsrisk för Kirunaborna?

– Frågan om gruvlavarnas vara eller icke vara kom till oss på sektionen NDD LKAB runt 2016, eftersom vi ansvarar för marken de står på Det fanns intressen både internt i kommunen och externt av företag att använda eller köpa upp tornen, men först behövde vi säkerställa att konstruktionen håller i ett antal år framöver, berättar Jan Björk, sektionschef på LKAB i Kiruna.

LKAB tog kontakt med Kiwa Inspecta för att göra en okulär besiktning av tornen. Därefter föreslogs ett provningsprogram för att kunna bestämma betongstrukturernas tillstånd. Kiwa Inspectas experter i Finland fick sedan uppdraget att genomföra en provning av gruvlavarnas yttre bärande betongväggar. 28 borrkärnor, det vill säga betongprover, togs ut och analyserades.

Håller koll på snö och is

– Rapporten visade att gruvlavarna är i väldigt bra skick med tanke på att de är så gamla. De kommer att stå länge. Men det finns också vissa åtgärder som bör göras för att förbättra deras tillstånd. Till exempel att betongspruta lavarna för att ytfasaden inte ska krackelera och ramla ner. Vi behöver också täcka för fönsterna på lavarna, för att hindra fåglar från att komma in och för att minska påverkan från väder och vind.

Kiwa Inspecta gjorde också en riskanalys på vad som kan ske om isen och snöbildningen som bildas på lavarna vintertid faller ner.

– Vi ville se till att det inte lossnar snö och is som hamnar på europavägen i närheten eller på personer som går nära lavarna. Det finns inget som indikerar att det har varit några problem med det tidigare, men vi kommer hålla koll på taken med drönare nu i vinter. Kanske får vi bygga en barriär eller ett räcke som hindrar snö och is från att falla ner, säger Jan Björk.

Rapporterna från analyserna har lämnats till samhällsomvandlingen i Kiruna, som hanteras av kommunen tillsammans med LKAB. De ska sedan besluta om nästa steg för de två tornen i Tuolluvaara.

– Nu vet vi att det finns en möjlighet för Kiruna att låta gruvlavarna stå kvar. Det har pratats om olika idéer på vad man kan göra med dem. Kanske måla dem eller visa ett ljusspel på dem. Men vad som ska göras av dem är nu upp till samhällsomvandlingen.

Fakta | Gruvlavarna i Tuolluvaara

En gruvlave är en överbyggnad till ett gruvschakt och inrymmer gruvspelet, som kan liknas vid en slags hiss. Gruvspelet används för att frakta upp och ner personal och malm till gruvan.

De två gruvlavarna i Tuolluvaara byggdes i slutet av 1950-talet. Den cylinderformade gruvlaven är med sin höjd på 76,5 meter Sveriges näst högsta gruvlave, tillsammans med Garpenberg S i Hedemora. Den andra laven i Tuolluvaara är 52 meter hög.

Publicerad 2019-11-12