Många variabler när regelverken för cisterner ska tillämpas
Ägare och tillverkare av cisterner har de senaste åren svävat mellan hopp och förtvivlan i och med att det rått stor oklarhet kring regelverken från de olika myndigheter inom vars revir cisternerna har hamnat. Pasi Nieminen från Kiwa har följt utvecklingen och konstaterar nu att det äntligen finns en viss tydlighet kring hur regelverken skall tillämpas i olika faser av cisternens livscykel.

Ursprungligen var myndigheterna som ansvarade för cisterner tre: Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket (AV) och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Sedan tillkom Boverket (BV) medan Naturvårdsverket nu har överlåtit sitt mandat.
”En hel del problem är lösta beträffande regelverken, men det har tillkommit nya i stället. Man måste ta hänsyn till en mängd faktorer – står cisternen inomhus eller utomhus, byggs den på verkstad eller på plats, innehåller den brandfarliga ämnen eller inte, vilken volym har den, vilka temperaturer används, är det vätska eller gas som skall förvaras, förekommer eventuellt undertryck etc.”, säger Pasi Nieminen.
Kiwa har utarbetat översiktliga scheman för hur man skall kunna bedöma vilka regler som gäller för en specifik cistern.
”Om ni är osäkra på hur schemat skall tolkas är ni välkomna att ringa mig. Vägledningen baserar sig dels på föreskrifternas klassificering, dels på standarder och ett antal tekniska förutsättningar. Så är till exempel en liten cistern med en volym mindre än 10 m3 föreslagen att bli undantagen från bygglagen.”
En utmaning att avgöra om allt gått rätt till
Pasi förklarar att regelverken berör de olika faserna i cylinderns livscykel, från konstruktion, tillverkning och provning vidare till första kontroll och trycksättning och över drift, underhåll, reparation och revision ända fram till den slutliga avvecklingen.
”Ibland gäller de tre myndigheternas föreskrift för olika skeden av livscykeln, ibland samtidigt. AV och MSB godkänner en cistern om den följer vissa direktiv och standarder medan stora cisterner skall följa Eurokoderna vid konstruktion enligt Boverket. Det blir en utmaning för kommunala bygghandläggare och byggnadsnämnder att avgöra om allt gått rätt till. Dessutom finns det inga obligatoriska krav på konstruktionskontroll från tredje part annat än för brandfarligt. Hittills har resultatet varit kaos, massor av frågor i luften.”
Kiwa rekommenderar att beställaren ansöker om en frivillig tillverknings- och konstruktionskontroll. Pasi säger att det inte är helt lätt att avgöra vilka regler som gäller för installationskontroll respektive förstakontroll.
”Vi kan, om vi blir tillfrågade, bedöma vid förhandskontrollen om cisternen är lämplig för sitt avsedda ändamål. I vissa fall kan en cistern utgöra en direkt affärsrisk, till exempel om man inte kan bedöma materialet under isoleringen. Ju mer komplett underlaget är, desto lättare är det att göra en professionell bedömning och att få besked om det är föreskrifterna från AV, MSB eller BV var för sig eller tillsammans som skall tillämpas och vilka standarder som skall följas. Våga fråga!”
Text: Tage Erikson
Publicerad 2018-04-20
Uppdatering 2026-06-10
MSB blev Myndigheten för civilt försvar (MCF) från och med 1 januari 2026.
Nyheter och artiklar
Utforska vårt nyhetsarkiv. Här hittar du alla våra nyheter och artiklar.
ISO 9001 som grund för AQAP: Vilka ytterligare krav måste uppfyllas?
Är ditt företag redan certifierat enligt ISO 9001? Då har ni tagit ett viktigt steg mot AQAP 2110 för att möta försvarsindustrins kvalitetskrav. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste skillnaderna mellan standarderna och vilka ytterligare krav som ställs för att leverera till försvarssektorn och Nato-relaterade projekt.
Volymkalibrering av lagringstankar med 3D-skanning
Säkerställ exakta volymdata och trygg drift med Kiwas ackrediterade volymkalibrering av lagringstankar och cisterner. Med avancerad 3D-skanning får du snabbare mätning, högre precision och en digital tvilling av din anläggning – allt enligt internationella standarder.
Förlängd livslängd för vindkraftverk genom gemensamt utvecklingsprojekt
Kiwa har utvecklat en datadriven metod som förlänger livslängden på vindkraftstorn och fundament med upp till 15 år.