Uppsving för kärnkraften när klimatet krisar

Agneta Rising, World Nuclear Association

De skenande klimatförändringarna förändrar synen på kärnkraft.
Det märktes på Kiwa Inspectas seminarium Kärnteknikdagarna på Frösundavik i Solna.
– För första gången är vi inbjudna till miljökonferenser, säger Agneta Rising, vd för World Nuclear Association och en av föreläsarna under seminariet.

Efter Kärnteknikdagarna, som hölls den 26 till 28 november, skulle Agneta Rising hasta vidare till klimatkonferensen COP 24 i Katowice i Polen. Målet där är att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad.

– I sådana fall måste de fossila utsläppen minska radikalt, enda sättet att uppnå det är att även satsa på kärnkraft. Sedan år 2000 har koldioxidutsläppen ökat lavinartat. Förutom klimatförändringar bidrar förbränning av fossila bränslen till förtida dödsfall, astma och hjärtproblem. Om vi bara använder förnyelsebara energikällor går klimatarbetet alldeles för långsamt och elektriciteten blir dessutom dyr, menar hon.

Just nu byggs 54 reaktorer i 18 olika länder. Den stora tillväxten sker i Kina och övriga Asien. Några länder som Bangladesh, Vitryssland, Turkiet och Förenade Arabemiraten satsar på kärnkraftverk för första gången.

– Det finns en tilltro i många länder till kärnkraft. Men i vissa delar av Västeuropa ses kärnkraften inte som ett alternativ och i Tyskland är den till och med ett skällsord. Undantagen är bland annat Storbritannien, Frankrike och Finland. Det behövs sakliga utvärderingar baserade på fakta för olika energisystem, säger Agneta Rising.

Kostnaderna vid nybyggnation måste minska

Rauli Partanen, journalist och författare från Finland med ett miljöengagemang, menar att kärnkraften gör det möjligt att snabbt få ner koldioxidutsläppen, men att kostnaderna vid nybyggnation måste minska. I Europa och USA är den fyra gånger dyrare än i Kina som har lyckats halvera sina kostnader. Där har man uppnått betydande besparingar på de flesta områden, varav kostnad för arbetskraft bara är ett litet delbidrag. Det blir framför allt betydligt billigare genom att man bygger flera beprövade reaktorer på en gång. Det minskar byggtiden och kapitalkostnaden.

– Kostnaderna minskar genom att man bygger flera reaktorer på samma ställe, har standardiserade modeller, en färdig design före byggstart, repetition och aktivt lärande, bra ledarskap och ett harmoniserat regelverk, medan inkomplett design ökar kostnaderna. Lägre kostnader leder i sin tur till mindre risker vilket ger lägre räntor.

Petra Lundström, Fortum

Petra Lundström från Fortum, som äger 43 procent i Oskarshamn och 23 procent i Forsmark, talade om bilden av kärnkraft i Sverige jämfört med i Finland.

– Egentligen har människor ungefär samma syn på kärnkraft i bägge länderna. Men folkomröstningen och avvecklingen i Sverige har gjort att yngre inte ser någon framtid för kärnkraften. Det gör det svårare att rekrytera unga ingenjörer, medan kärnkraftsindustrin anses vara mer attraktiv i Finland där vi ju också har två nya projekt på gång. En lösning skulle kunna vara mer samarbete mellan länderna. Fortum satsar en tredjedel på naturgas, en tredjedel på vattenkraft, men den sista tredjedelen är kärnkraft och vi tror på den energikällan också.

Finlands stora nettoimport av el - 23 procent, bland annat från Ryssland - är en förklaring till att landet gärna satsar på kärnkraft menar Petra Lundström.

Hög tillgänglighet en överlevnadsfråga

Sune Jonsson från Oskarshamn talade om OKG:s åldershanteringsprogram. Hur Oskarshamn 3 kommer att köras vidare inte bara i 40 år från 1985 till 2025 utan i ytterligare 20 år till 2045.

Viktiga byggstenar för säker elproduktion med kärnkraft är omsorgsfull planering av underhållsarbete, kontroller och noggranna analyser, samt hög kvalitet på utrustning och komponenter.

Klas Persson från Forsmark berättade om hur hög tillgänglighet är en överlevnadsfråga för kärnkraftverken.

– Blir tillgängligheten låg för att vi ska spara pengar så tjänar vi mindre pengar och måste göra ytterligare besparingar. Till sist blir det en ond cirkel. Därför jobbar vi aktivt för att hålla tillgängligheten uppe, säger han.

År 2000 låg tillgängligheten på 87,5 procent på Forsmark, tio år senare hade den gått ner till 72 procent. Nu försöker man jobba för 90 procents tillgänglighet.

– Där har vi legat historiskt. Nu försöker vi nå dit igen genom att lägga revisioner och underhållsprogram vid lämpliga tidpunkter. Samtidigt försöker vi organisera upp ”företagets minne”. Ofta slås vi av att vi har haft samma problem förut, om man då samlar fakta om hur det åtgärdades tidigare så blir det lättare att åtgärda det i dag. Medarbetare går i pension och slutar och då är det bra om det finns en dokumentation att gå tillbaka till. Just nu håller vi på att samla ihop det i en databas.

Viktigt att upptäcka skador

Peter Ekström från Strålsäkerhetsmyndigheten tog upp ett tangerande ämne när han berättade om SSM:s rapport ”Metodik för analys av skador”, bland annat hur man kan hålla degradering under övervakning.

– De allra flesta skador, 92 till 94 procent, upptäcks vid rutinkontroller. Därför är det så viktigt att göra de kontrollerna. Våra rekommendationer är exempel på hur man kan uppfylla kraven i vårt regelverk, med allmänna råd, för fortsatt drift med skadade reaktordelar.

Totalt besökte 120 deltagare kärnteknikdagarna. De kom från Sverige, Finland, Storbritannien, Belgien, Schweiz, Frankrike och USA. Mikael Kuokkanen från Kiwa Inspecta tyckte att seminariet blev en succé i år.

– Det märks att det är ett uppsving för hela kärnkraftsbranschen globalt nu när klimatförändringarna står högt på agendan, vilket kan bli positivt för branschen i Sverige. Fler har varit intresserade av att komma hit i år, det känns att det är en förändring jämfört med 2017, säger han.

Text: Ann-Katrin Öhman