Tips och råd om plastskador

Blåsor, korrosion, laminat som spricker. Även i glasfiberarmerad plast kan skador uppstå. Pernilla Utterström, projektledare på Inspecta och medförfattare till en handbok om materialet, tipsar om hur man undviker obehagliga överraskningar.

Skadeatlas

Glasfiberarmerad plast uppfanns i USA under 1930-talet – mer eller mindre av misstag. Styrkan och den låga vikten gjorde att den spirande flygindustrin tidigt intresserade sig för materialet men det breda genomslaget kom med 1950-talets fritidsbåtsboom.

– I dag är materialet flitigt använt i olika anläggningar och installationer där rostfritt stål inte räcker till, som rökgasrening, rörledningar och vissa industritankar, säger Pernilla Utterström.

Hon har nyligen tagit fram en handbok och en ”skadeatlas” om glasfiber­armerad plast. Arbetet drevs av Swerea KIMAB (Korrosions- och Metall­forsknings­institutet) i samarbete med Inspecta. Flera materialexperter, tillverkare och stora anläggnings­ägare som Vattenfall, Iggesund och Billerud­Korsnäs har också varit med och gett synpunkter.

– Det var givande att ha alla aktörer samlade, från tillverkare och anläggningsägare till oss som besiktningsföretag, säger hon.

Handboken innehåller en genomgång om materialet, om förstörande och oförstörande provning och om de regelverk man har att rätta sig efter. Skadeatlasen är tänkt att användas som en fältbibel. Besiktningsmannen kan dra fram den ur fickan, hitta en bild på skadan och se hur man ska bära sig åt för att åtgärda den.

– Vi vill betona det viktiga i att överhuvudtaget komma igång med att börja inspektera plastinstallationerna. Man kan åstadkomma mycket genom att titta, knacka och känna, säger Pernilla Utterström.

Men ibland räcker det inte med ögon och fingrar. Finns det en indikation på att något är fel – om det finns blåsor, sprickor, korrosion, laminat som spricker eller tillverkningsskador – kan man behöva ta till nästa verktyg i lådan: oförstörande provning. Med tekniker som ultraljud, värme­kamera och röntgen kan man verifiera tjockleken i ett rör eller ett kärl, se om skarvarna är utförda på rätt sätt och om konstruktionen stämmer med ritningen.

– Men ibland måste man ta till förstörande provning och borra ut en rondell som skickas på analys för att se om materialet har kvar alla sina egenskaper.

Ofta ser skador i glasfiberarmerad plast värre ut än vad de egentligen är, enligt Pernilla Utterström.

– Det som är farligast är om man under lång tid har slarvat med att inspektera och inte har tittat på plastinstallationerna alls, säger hon.

Pernillas tre tips till anläggningsägare

”Öppna luckan” och titta in. Ofta är installationer i glasfiberarmerad plast lite bortglömda och ett första råd är därför att börja titta, knacka och känna. ­Oftast upptäcker man mycket med bara ögonen – man behöver inte alltid använda röntgen.

Gör en inventering av anläggningen. Ställ frågorna: ”Var har vi glasfiber­armerad plast?”, ”Hur gammal är den?” och ”Vad är det som gäller regelmässigt?” En sådan statuskontroll är en bra grund att stå på.

Nätverka. Det kan ibland vara ensamt att vara företagets enda person med ­kunskaper om plast. Se därför till att skaffa dig kontakter hos andra anläggnings­ägare eller materialexperter.

Inspectas Pernilla Utterström råder alla anläggningsägare att inventera och inspektera sina installationer tillverkade av glasfiberarmerad plast. 

 

Text: Per-Ola Knutas