Nya föreskrifter påverkar pannor och rör

Trycksatta anordningar är en central del för alla anläggningar som producerar elektrisk kraft, ånga och värme. Därför är det extra intressant att få ta del av nya föreskrifter som påverkar dessa, särskilt i god tid innan de träder i kraft, vilket ger möjlighet till förberedelser och anpassningar. Läs mer om Arbetsmiljöverkets arbete och Inspectas kommentarer kring revisionsbesiktning i nya och gamla föreskrifter.

Många ändringar gällande kontroll och användning

Arbetsmiljöverkets handläggare och jurister har tillsammans med ett stort antal remissinstanser gjort ett gediget arbete för att revidera föreskrifterna om kontroll och användning av trycksatta anordningar. Björn Lindberg har sedan 2014 haft som uppdrag att samordna arbetet.

”Som arbetsgivare måste man i första hand kunna och följa arbetsmiljölagen, och därefter de enskilda föreskrifterna.”

Mycket i revideringen handlar om att vässa och precisera terminologin. Så blir till exempel anläggningsägare nu arbetsgivare, inspektion blir tillsyn och hela begreppet anläggning kan försvinna. Fortlöpande tillsyn är arbetsgivarens skyldighet att undersöka eventuella skador på anordning och säkerhetsutrustning.

”I princip slår vi samman AFS 2002:1 om användning av trycksatta anordningar, AFS 2005:3 om besiktning och de delar av AFS 2005:2 som reglerar anläggningskontroll och montering av rörledningar till trycksatta anordningar. Vi försöker nu samla alla våra krav på samma ställe.”

Den kommande föreskriften är indelad i sju kapitel, vilket följer regeringens riktlinjer om föreskriftsupplägg och ökar överblicken. Övervakning av pannor får ett eget kapitel.

”Det är Swedac som ackrediterar tredjepartsorgan och vi utformar föreskrifterna efter samråd med dem.”

Tydligare indelning

”I föreskrifterna finns en tydlig hänvisning till AFS 2006:4 och grundkraven i denna upprepas därför inte. Som exempel på finjusteringen av texten kan nämnas att man inför regeln att trycksättning inte är tillåten innan godkännande – den tidigare skrivningen om användning inkluderar nämligen också reparation, service, rengöring och underhåll, som då inte skulle vara möjliga att utföra inom ramen för föreskriften.”

Arbetsgivarens riskbedömning skiljer sig från tillverkarens. ”I lagen står att arbetsgivaren skall följa den tekniska utvecklingen i samhället. De nya föreskrifterna säger till exempel att man skall samla information och erfarenheter från driften och uppgifter om anordningens förväntade återstående livslängd.”

Björn lyfter fram vissa saker: ”Riskbedömningen skall ta hänsyn till placeringen av anordningen, så att inte eventuella olyckor eskalerar, till exempel påkörningsskydd, och temperaturen, där den trycksatta anordningen kommer att användas, till exempel för oisolerade tryckkärl utomhus.”

I kapitel 4 finns den nya indelningen av trycksatta anordningar i klass A och B. För att undvika för generella definitioner har man har man delat in kärlen efter fler kriterier; innehåll, fler fluider, kemiska egenskaper, tryck och temperatur jämfört med AFS 2005:3.

”Tabeller ersätter diagram för enklare tillgänglighet. Genom att välja rätt tryckområde, rätt innehåll – gas/vätska, och rätt volym hittar man klassen med en enda blick. Kraven på förteckning av tryckbärande anordningar begränsas till klass A och B. Journal skall föras över livslängden på kärl i dessa klasser för att kontrollorganet skall ha ett bättre underlag. Behållare i klass A och B skall ständigt övervakas, men om riskbedömningen visar att detta kan ske periodiskt med bibehållen säkerhet är det godkänt.”

Om det finns en samordningsansvarig skall denne utse en fysisk person för att planera och samordna arbeten – detta eftersom olyckor inträffat då flera entreprenörer arbetat samtidigt på samma anläggning.

Kontroll

De nya föreskrifterna undantar inte pannor i öppna värmesystem med temperatur < 110 ^oC. Installationsbesiktning ersätts av en första kontroll, som gäller alla anordningar utan undantag.

”Kontrollintervallet är flexibelt om driftprov inte kräver åtgärd. Maximalt intervall är fyra år. Om brister i säkerhetsutrustning förekommer halveras intervallet till högst 6 månader. Egenbesiktning av typ 1-2 (funktionskontroll av säkerhetsutrustning) får enligt förslaget utföras av kontrollorgan typ B.”

Man föreslår också en ny kontrollform kallad ”Program för trycksatta anordningars skick”. Den medger att arbetsgivaren utformar ett RBI-baserat program för in- och utvändig undersökning av trycksatta anordningar. Egenbesiktning moment 4 ingår i denna nya kontrollform.

För pannor gäller att listorna över olika panntyper tas bort och ersätts med funktionskrav. Krav på certifiering av operatörer införs och speciell genomgången utbildning skall verifieras av arbetsgivaren för varje panntyp. Certifieringen skall visa att operatören har kunskap om de risker som arbetet innebär. Operatören får inte befinna sig på så stort avstånd att denne inte kan nå pannan inom de tidsgränser som kontrollorganet fastställt.

”Alla produktkrav och krav på säkerhetsutrustning är borttagna – de skall finnas med i tillverkarens produktspecifikation. Vi har PED, vilket innebär att vi inte kan föreskriva larmkrav osv. nationellt. Det är tillverkaren som skall avgöra vad som skall göras vid ett larm.”

Skillnader vid revisionsbesiktning

Roger Malmström är en av Inspectas mest erfarna besiktningsingenjörer. Han säger att revisionsbesiktning skall utföras vid ingrepp i trycksatt anordning, som till exempel då man svetsar in ett T-stycke i en befintlig rörledning.

”Man bör kontrollera att svetsföretaget har rätt teknik, rätt tillsatsmedel, rätt kunnande etc. Vid reparation skall resultatet bli minst lika bra som nytt. Bäst är om man försöker ta reda på orsaken till skadan så att den inte återkommer.”

Roger säger att den största skillnaden mellan nya och gamla föreskrifter är att man talar om trycksättning i stället för användning. ”Alla moment blir kvar utom ett, att revisionsbesiktning skall utföras då utrustningen flyttats. Hänvisningen till PED slopas eftersom alla anordningar inte tillverkats enligt direktivet. Man kan använda harmoniserade standarder, men också äldre standarder. Tryckkontroll sker i första hand med det tryck som gällde vid nytillverkningen. Hållfasthetskontroll som görs via tryckkontroll är mycket viktig för säkerheten.

Beträffande dokumentationen är det bra att nödvändiga dokument nu finns framtagna och att inte kontrollanten behöver leta ritningar i arkiven. ”I och med den skriftliga riskbedömningen skall dessa finnas tillhanda. Kom ihåg att uppdatera flödesscheman – annars finns det risk för en allvarlig olycka!”

Vid reparationer och modifikationer är det enligt Roger viktigt att veta vad det är för företag som skall utföra arbetet, om de har WPS-er, om de kan hantera nya, speciella material, till exempel höghållfasta och korrosionsbeständigare som är mer svårsvetsade ståltyper.

”Många glömmer att en revisionsbesiktning skall göras så snart ni rör säkerhetsanordningarna. I dag är de vanligen icke-mekaniska. Om man byter en tryckvakt skall en kontroll utföras. Äldre system  kräver revisionsbesiktning av HELA säkerhetssystemet vid ändring eller reparation.”

Text: Tage Erikson