Nya föreskrifter på gång för trycksatta anordningar

Förenkling är målet för nya tryckkärlsföreskrifter

Föreskrifterna för trycksatta anordningar är föremål för ett omfattande förändringsarbete, som sker i samarbete mellan Arbetsmiljöverkets tjänstemän, inspektörer, jurister och kommunikatörer och som stöds av ett omfattande remissarbete.

”Vi vill förenkla och göra färre föreskrifter, som skall vara enkla att läsa och förstå. Arbetsgivaren skall förstås alltid börja med att läsa arbetsmiljölagen”, konstaterar Björn Lindberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Varför behövs det då nationella regler och föreskrifter? ”EU:s maskindirektiv innehåller inte någon bilaga för trycksatta anordningar. I Sverige är det Swedac, som styr det tekniska kontrollarbetet medan andra myndigheter kan skriva föreskrifter om de först rådgör med Swedac. Vi har kommit överens med dem om att Arbetsmiljöverket får utforma besiktningsregler för tryckbärande anordningar.”

Tre föreslås bli en

Om förslaget godkänns vid slutgranskningen och signeras av verkets generaldirektör träder de nya förskrifterna i kraft hösten 2017. Innan dess skall svaren från 101 remissinstanser beaktas och juristerna detaljgranska alla formuleringar än en gång.

”Tanken är att slå samman AFS 2002:1 (Användning av trycksatta anordningar), AFS 2005:3 (Besiktning av trycksatta anordningar) och AFS 2005:2 (de delar som reglerar anläggningskontroll och montering av rörledningar till trycksatta anordningar) till en föreskrift, som omfattar instruktioner för användare, kontrollorgan (f d besiktning) och tillverkare. Det juridiska subjektet är arbetsgivaren, alltså anläggningsägaren. Också föreskrifter om gasflaskor och brandsläckare inkluderas i de nya föreskrifterna.”

"Vi hänvisar till AFS 2006:4 och de grundkrav som finns i denna upprepas inte i den nya föreskriften. Beträffande språkbruket vill vi använda samma grundton som hos andra myndigheter som MSB och SSM. Orsaken till att vi bytt ut ordet besiktning mot kontroll är att kontrollorgan av typ B tillåts utföra vissa kontroller, till exempel funktionskontroll av säkerhetsutrustning på plats, vilket innebär att all kontroll inte längre är tredjepartskontroll av typ A. Ett annat språkexempel är att trycksättning inte blir tillåten vid fel – den tidigare skrivningen om användning innebar i princip att reparation inte är tillåten eftersom den klassas under användning.”

Med fortlöpande tillsyn avses nu anläggningsägarens regelbundna kontroll om fel förekommer. För cisterner införs nya tryckregler, också för undertryck.

Samla information om anläggningen

I kapitel 2 skiljer man på tillverkarens och arbetsgivarens undersökningsansvar.  Vid anläggningsägarens riskbedömning skall man samla information om driften, återstående teknisk livslängd, reparationer, ändringar och tillbud.

”Påverkar kontrollen riskbedömningen? Tänk till vid placeringen av en trycksatt anordning så att inte följdeffekter utlöses vid t.ex. en påkörning. Temperaturen skall beaktas. Föråldrade tekniska lösningar skall inte användas.”

 En viktig nyhet är indelningen av tryckkärl i olika klasser i en tabell som ersätter de tidigare diagrammen och som Björn hoppas blir mer lättläst.

”Indelningen av tryckkärl i klass A och B – som måste samlas i en förteckning – sker på basen av flera kriterier, kemiska och fysikaliska egenskaper, antalet kammare i kärlet, tryck och temperatur, volym etc. Om det finns en samordningsansvarig enligt arbetsmiljölagen skall denne ge en fysisk person i uppdrag att samordna arbeten med trycksatta anordningar.”

Riskbedömning

Behållare i klass A och B skall ständigt övervakas, men om arbetsgivaren i riskbedömningen påvisar att det är säkert med övervakning med bestämda tidsintervall behöver de inte ständigt övervakas. Man måste också redogöra för hur och när fjärrlarm når operatörerna.

En journal skall upprättas för återstående livslängd för utrustningen. Här skriver man in till exempel antalet utmattningscykler.

Vid brott mot bestämmelserna utfärdas en sanktionsavgift, som blir 50 % högre än dagens belopp. Installationsbesiktning ersätts av en första kontroll. Om flera anordningar sammanfogats i enlighet med EU:s produktdirektiv behöver kontrollorganet bara verifiera att anläggningen är lämplig för ändamålet och inte tagit skada vid transporten.

”Kärl i grupp A omfattas av krav på inre och yttre kontroll. Intervallet för driftsprov skiljer sig däremot inte åt mellan kategorierna. Alla kan få flexibelt intervall efter godkänt driftsprov – upp till 4 år. Däremot halveras intervallet ner till minimum sex månader vid brister i säkerhetsutrustningen. Flexibla intervall införs för rörledningar, 0,5 – 10 år. Rör som fungerar i krypläge får kortare intervall. En ny kontrollform införs, ”Program för trycksatta anordningars skick”, där arbetsgivaren presenterar en riskbedömning för kontrollorganet, som tar ställning till det föreslagna intervallet och säkerhetsnivån. Egenbesiktning ingår.”

Beträffande pannor införs samma klassning. Eftersom så många typer av bränslen och pannor används tas typindelningen bort och ersätts med funktionskrav. Krav införs på certifiering av operatörerna. ”Våra föreskrifter prövas i domstol och då är det rimligt att vi kräver certifiering genom ett ackrediterat organ. Övervakningen av pannorna skall dokumenteras.” 

Text: Tage Erikson