Miljardsatsning tar massabruket mot världstoppen

– En av de största utmaningarna är att bygga samtidigt som vi fortsätter att producera för fullt. Logistiken blir ett slags kontrollerat kaos med kranar överallt och där vi ibland bara har en väg att ta oss fram på. Men alla tar det väldigt bra och det finns en positiv anda trots att det ibland kan bli lite besvärligt, säger Jonas Eriksson, platschef för Södra Cell Värö.

Och nog finns det anledning att vara positiv. Södra Cell Värö och de andra svenska massabruken går bättre än någonsin. Just nu pågår investeringar i miljardklassen vid flera av bruken – för Värös del handlar det om närmare 4 miljarder kronor. Men det är inte längre finpapper som är det största produktsegmentet. Nu producerar man huvudsakligen massa till förpackningar och mjukpapper – textilmassa kommer också starkt.

– Sedan tre år tillbaka gör vi textilmassa i vår anläggning i Mörrum. Om det står Tencel på tvättlappen är tyget gjort av pappersmassa – till exempel i kavajfoder eller i vissa av Ikeas lakan. Fördelen är att det blir mycket mer miljövänligt än till exempel bomull som kräver stora mängder vatten, säger Jonas Eriksson.

En annan positiv effekt av massatillverkningen är att olika restprodukter kan användas som energi. Genom åren har man blivit allt bättre på att ta vara på dessa och nu producerar Värö både fjärrvärme, grön el, biobränsle och pellets i stora mängder.

– Fjärrvärmen räcker för att värma upp hela Varberg. Med rätt ledningar skulle vi kunna värma Kungsbacka och Göteborg också, berättar Jonas Eriksson.

Tack vare ombyggnaden kommer anläggningen att öka kapaciteten från 425 000 ton barrmassa per år till 700 000 ton. För att klara det driver man ett flertal parallella utbyggnadsprojekt av flisfabrik, kokeri och massafabrik, turbin och kyltorn, torkning, indunstning, sodapanna och kaustisering.

– För närvarande har vi mellan 700 och 900 personer extra varje dag som hjälper oss att bygga, utöver våra ordinarie 340 medarbetare. Säkerhetsarbetet är oerhört viktigt, säger Jonas Eriksson.

Inspecta har varit med ända sedan starten av projektet och en av de första tjänsterna man bidragit med var inledande konstruktionskontroller.

– Det innebär att vi granskar ritningar och flödesscheman för att se att anläggningen kan köras på ett säkert sätt. Ibland kan det finnas saker som behöver korrigeras och då har vi en dialog med systemleverantören, säger Lars Tornberg, projektchef på Inspecta.

Nästa steg är kontroller för att se att utrustningen har tillverkats enligt ritningarna.

– Efter eventuella korrigeringar skriver vi ut intyg om att utrustningen får monteras. Sedan ska allting svetsas ihop på plats och då utför vi oförstörande provning. Det innebär bland annat att allt som svetsats kontrolleras och undersöks så att det inte förekommer felaktigheter i svets eller påverkat material, exempelvis sprickbildningar, formavvikelser och bindfel, säger Lars Tornberg.

När allt är på plats görs en installations- och revisionsbesiktning samt anläggningskontroller som säkerställer att man har följt vad som sagts i konstruktionskontrollen. Eftersom det pågår flera olika stora utbyggnadsprojekt samtidigt på Värö betyder det att man arbetar med flera olika typer av kontroller, provningar och besiktningar samtidigt. Totalt arbetar runt 35 personer från Inspecta med projektet i olika faser.

– Våra två huvudkunder är Södra Cell och Valmet som är huvudleverantör. Utöver det finns ett tjugotal underleverantörer. Största utmaningen för oss handlar om att samordna alla dessa leverantörer och säkerställa att utrustningen passar ihop, säger Per Cronberg som är projektledare på Värö för Inspectas räkning.

Han följer med på turen runt anläggningen och pekar på några metertjocka rör som har placerats på höglager utomhus i väntan på montering.
– Varenda skarv på de där rören ska provas efter att de har svetsats fast. Just nu har vi 50 pågående uppdrag i 200 olika delprojekt.

I dag har han haft en diskussion med en underleverantör som inte har hållit sig helt till konstruktionsritningarna och därför kommer att få göra om vissa moment.

Efter fem veckors driftstopp i maj och juni ska allt vara klart.

– Ett av delprojekten, kaustiseringen, är redan färdigt. När man lever med det här projektet dygnet runt blir det nästan som att se sina barn flytta hemifrån, säger Per Cronberg med ett brett leende.

Text: Sara Bergqvist