Krandagarna 2017 - årets höjdare i lyftbranschen

Jonas Axelsson, chef för lyftsäkerhet på Kiwa Inspecta, inledde Krandagarna med att prata om den viktiga roll som lyftredskapen spelar i det moderna samhället, från traverser och tornkranar till hissar och saxliftar. Varje arbetsdag inspekteras och bedöms ett stort antal lyftanordningar och det är viktigt att sprida kunskapen om förändringar i teknik och regelverk både till inspektörer och till brukare.

Mäktigt projekt i Göteborgs hamn

Att Göteborgs hamn med råge är Sveriges största vet de flesta av oss. Men, för att bevara denna position krävs att verksamheten utvecklas och förnyas för att svara mot logistikkundernas behov. Arvid Guthed är vice VD med ansvar för hamnens utveckling. Han säger att Göteborgs Hamn AB äger anläggningarna vid Göta älvs mynning, men att man hyr ut dem till bolag som driftar olika funktioner.

”Ett av vårt viktigaste projekt är att ytterligare fördjupa och bredda farleden och vändytorna. Det medför förstås att vi också måste öka resurserna på land för att kunna hantera de större lastvolymerna. Det sker till exempel genom att utveckla järnvägs- och vägförbindelserna. Vi skapar en helt ny entré till den yttre hamnen för smidig in- och utpassering.”

Arvid påpekar att efterfrågan på logistiklokaler för både import och export ökar – mer än en miljon kvadratmeter finns i en ny detaljplan. ”Och som en del av detta byggs den nya Sveaterminalen och Arkens kombiterminal, som togs i bruk i början av december 2017. Den är förberedd för ett antal kranar som kan hantera kombilaster till och från järnvägsvagnar. För tjugo år deklarerade hamnen att vi skall hantera enbart enhetsberett gods som containers, trailers, bilar etc. över kaj. Tiden har visat att vi också behöver hantera stora flöden av andra varor och då behövs ny hanteringsutrustning och kranar – i dag ser vi ju en övergång från fossila, pumpbara bränslen till bulkvara.”

Ombyggnad av travers

Om man gillar utmaningar så kan man ta itu med ett byte av en stor travers mitt under löpande produktion, som har extrema krav på renhet och precision. Det var exakt vad Ove Wetterskog, projektledare för produktionsteknik på ABB i Ludvika gav sig in på när företaget fick en order på en ny, tyngre och större serie transformatorer. Då behövde man uppgradera från en 400 tons till en 520 tons travers.

”Åtta månader från köp av ny travers till leverans måste betraktas som snabbt. Och tre veckor för installation förutsatte att inget gick snett. Den nya traversen skulle hantera ett fåtal mycket tunga lyft per år, men med hög precision – därför kunde vi välja en långsam körhastighet.”

Bytet krävde flera modifikationer av fasta konstruktioner – bland annat måste banan förstärkas i sju fack. Allt utfördes till största delen nattetid under löpande produktion med en stor behållare med brandfarlig och ultraren transformatorolja som extra riskmoment. På grund av renlighetskravet – ingen förorening får hamna i transformatorn - täcktes byggnadsställningarna in med teaterridåer. Den gamla traversen fick tas ut genom en lucka i hallens kortvägg.

”Demonteringen och monteringen krävde rätt avancerade tandemlyft med flera kranar. Det tyngsta segmentet till den nya kranen väger 84 ton. För att testa den nya traversen fick vi låna slabs från SSAB i Borlänge.”

Ove berättar också att man minskat riskerna vid arbete genom att de flesta reparationerna kan förberedas genom att man kopplar sig upp mot kranen och ser vilka verktyg som skall användas – det är bara undantagsvis någon måste upp i traversen.  Klämrisken minskar genom avancerad sensorteknik. ”Och så har vi två automatiska dammsugare – produktionen kräver att inget extra damm samlas i lokalerna.”

Allt har visat sig fungera utmärkt – den nya traversen är anpassad till produkterna och de olika lyftrutiner som krävs. Man får säkrare lyft och färre repor på produkten.

Hur väljer man den perfekta lyftöglan?

”Maskindirektivet kräver att det föremål som skall lyftas är utrustat med lyftöglor eller fästen för sådana om det inte kan förflyttas för hand. När det finns 700 olika lyftöglor att välja mellan behöver man kanske litet råd ibland”, skämtar Eberhard Funk från tyska RUD.

”Alla lyftöglor måste märkas med tillverkarens namn, lyftkapacitet och gängdiameter. De måste ha en säkerhetsfaktor på 4:1 i alla riktningar. I USA krävs dessutom att öglorna dras åt med ett visst moment. Man får inte heller gjuta en lyftögla, den måste smidas eller pressas.”

Det finns två typer av lyftöglor -  sådana som svetsas fast och blir en del av konstruktionen och sådana som är utrustade med gängor. De sistnämnda måste besiktas en gång årligen i Tyskland.

”Genom att använda höghållfast stål i bultarna blir de mindre känsliga för väteinducerad korrosion. Normalt får man inte lyfta i 90 graders vinkel mot öglan eftersom det kan knäcka infästningen genom att sprickor induceras eller så lossar man gängorna med tiden. För bäst resultat använder man lyftöglor med lager, som tillåter 360 graders rotation." 

Hybridlyftöglor kombinerar textilmaterial med stål – bra om man lyfter känslig utrustning som kan repas. Det finns också lyftöglor som är säkra ner till minus 45 ^oC och lyftöglor som klarar hela 250 ton. Svetsbara specialöglor tål lika stor belastning i alla riktningar, bra för lyft, som sker i flera steg från olika håll.

”Och för den som vill hålla reda på sina lyftöglor finns de med en inbyggd RFID-krets så att man kan spåra dem via satellit…”