Frågor och svar med anledning av SVT:s granskning av djurskyddsfrågor

Kiwa Certifiering medverkade under december månad i en intervju i SVT:s Uppdrag Granskning om KRAV:s regelverk och efterlevnad inom lantbruket såväl som inom livsmedelsproduktion. Som certifieringsbolag välkomnar vi granskningar av vårt eget arbete och tror att det kan göra oss och kontrollsystemet som helhet än bättre.

Frågorna vi fick från SVT kretsar framförallt kring avvikelser i djuromsorg på KRAV-certifierade lantbruk. Vi fick även frågor om våra egna kontroller i relation till Livsmedelsverkets offentliga kontroller av slakterier.

Nedan följer några frågor och svar med anledning av programmet som sänds 13 januari.

Vad innebär det att vara ett kontrollföretag åt KRAV?

Vi är ett oberoende certifieringsföretag som är ackrediterade av myndigheten Swedac, vilket innebär att de granskar oss avseende bland annat kvalitet, kompetens och oberoende. Vi utför certifieringar inom många olika områden, bland annat för KRAV-certifiering.

Vad innebär det att vara KRAV-certifierad?

Det innebär att man uppfyller de krav som ställs i KRAV:s regelverk, exempelvis avseende djurhållning och växtodling. KRAV omfattar djurskyddslagarna, men går dessutom längre på flera områden. Exempelvis:

• Djuren ska få utlopp för sina naturliga beteenden
• Mer utevistelse och bete
• KRAV-certifierat foder, odlat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel

Hur många KRAV-gårdar kontrollerar Kiwa och vad innebär kontrollerna?

Kiwa Certifiering kontrollerar ungefär 1 100 gårdar för KRAV-certifierad djurhållning varje år. Varje år skrivs det ca 1 000 avvikelser från regelverket i våra kontroller av KRAV-certifierade gårdar med djurhållning, där lantbrukaren korrigerar avvikelserna och förbättrar sin verksamhet. Samtidigt återkallade vi 11 certifikat under förra året på grund av systematiska problem eller allvarliga avsteg från djuromsorgsreglerna. Dessutom fattade vi 10 beslut om delvis tillbakadragande av certifikat, i fall där vi konstaterat brister i delar av djurhållningen. Upprepar sig dessa brister blir konsekvensen att certifikatet dras tillbaka för hela djurhållningen. Det händer också att vi stänger av gårdar mellan 1 och 3 år från all KRAV-certifiering. KRAV-gårdarnas djur kontrolleras av oss 1-2 gånger per år, medan Länsstyrelsen utför planerade kontroller ungefär vart 10:e år. På KRAV-certifierade gårdar med djur gör vi även 30 procent oanmälda kontroller. Meningen med våra täta kontroller är att jobba för att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras. Vi vill vara med och höja nivån i det svenska lantbruket.

Är vi ett helt oberoende certifieringsorgan?

Ja, vi är ett oberoende certifieringsorgan. Vi är ett ackrediterat certifieringsbolag och granskas därför ständigt i bland annat kvalitet, kompetens och oberoende av den svenska myndigheten Swedac. Vi har en robust process för att säkerställa opartiskheten, exempelvis får du inte kontrollera din närmaste granne eller släkting. Som kund är man fri att välja certifieringsbolag. Däremot kan man inte välja revisor. Vi har även en certifieringskommitté som består av externa oberoende ledamöter som kunder kan överklaga certifieringsbeslut till om man inte är nöjd.

Hur mycket betalar våra kunder?

Beroende på hur stor gården är betalar man per år ca 4.500 - 10.500 SEK för revisionen/kontrollen

Vad krävs för att en bonde ska förlora sin KRAV-certifiering?

Det kan handla om systematiska problem eller allvarliga avsteg från djuromsorgsreglerna. Vi återkallade 11 certifikat under förra året på grund av dessa skäl. Det händer också att vi stänger av gårdar mellan 1 och 3 år från all KRAV-certifiering. Två sådana beslut utfärdades 2020 mot lantbruksföretag. Om bristerna inte omfattar hela djurhållningen och bedömningen är att risken för upprepning är liten kan vi dra tillbaka certifikatet för del av djurhållningen.

Hur ser Kiwa på djurplågeri och brott mot djurskyddslagen?

Varje sådant fall är beklagligt och oacceptabelt. Inga djur ska lida. När vi upptäcker allvarliga brister anmäler vi det direkt till Länsstyrelsen samt agerar utifrån KRAVs regelverk.

Det finns tyvärr alltid en risk att lantbrukare, liksom andra yrkeskategorier, drabbas av personliga kriser och inte klarar av den dagliga tillsynen av djuren. Om lantbrukaren saknar ett skyddsnät kring sig kan det gå oerhört snabbt.

Varför granskas Kiwa?

Uppdrag Gransknings redaktion har granskat KRAV-certifierade gårdar som fått förelägganden utifrån djurskyddsförordningen vid kontroller av landets länsstyrelser samt enskilda lantbrukare som är dömda för brott mot djurskyddslagen eller djurplågeri. Som en del av denna granskning vände sig redaktionen även till oss.

Har Kiwa bönder som är dömda för brott mot djurskyddslagen bland sina kunder?

I vår egen analys kan vi konstatera att 22 av de 1 100 gårdar som Kiwa kontrollerar har fått föreläggande från Länsstyrelsen. Av dessa är 11 gårdar inte certifierade längre, 5 stycken är certifierade för enbart växtodling och 6 är fortsatt godkända eftersom vi kunnat säkerställa att bristerna är åtgärdade. Av de få gårdar som har djurförbud har ingen av dem certifikat för djurhållning idag. I de ärenden som vi känner till där lantbrukaren är dömd för djurplågeri har lantbrukaren blivit avstängd från KRAV. Efter att avstängningstiden gått ut kan lantbrukaren ansöka om certifiering igen. Vårt rättssystem bygger på att man ska få en andra chans.

Har Kiwa missat allvarliga brister som påstås i programmet?

Nej, i vår egen analys kan vi konstatera att kontrollsystemet har fungerat. Däremot pekar Uppdrag Granskning, med rätta, på ett glapp i informationsflödet mellan den offentliga kontrollen och certifieringsbolagens kontroller. Som det är idag får vi inte per automatik domar eller föreläggande från myndigheterna. Lantbrukaren är skyldig, enligt KRAV:s regelverk, att meddela kontrollföretaget om aktuella förelägganden, polisanmälningar och domar. Vårt önskemål är att få löpande information från myndigheterna för att snabbare upptäcka sådana avvikelser. Detta är något som KRAV som regelägare tittar närmare på och vi är gärna med i den processen för att se hur vi kan närma oss en sådan systematik i informationsflödet.

Vi vill även tydliggöra att det inte enbart är gårdar certifierade av Kiwa som tas upp i granskningen, men i de fall det är gårdar vi certifierat har vi nedan sammanställt hur vi agerat i de olika fallen.

Hur har Kiwa agerat i fallet där bonden har dömts tre gånger för brott mot djurskyddslagen och en gång för djurplågeri?

Kiwa certifierade gården för djurhållning 2017, d.v.s. 5 år efter händelsen som ligger till grund för domen 2015. Detta efter att vi genomfört sedvanlig kontroll och konstaterat att gården uppfyllde KRAVs regler avseende djurhållning. Enligt våra noteringar finns det en dom från 2007 och en dom från 2008 samt en dom från 2015. Vidare kan vi konstatera att senaste kontrollrapporten från Länsstyrelsen daterad 2020-02-06 konkluderar följande ”Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammades inga brister. Djurskyddslagen har följts inom områden som kontrollerats. Ärendet avslutas”. Även det föreläggande från Länsstyrelsen utfärdat 2019 har åtgärdats och stängts av Länsstyrelsen i december 2020. Vid Kiwas kontroll i september 2020 kunde vi redan då konstatera att bristerna var åtgärdade.

Hur har Kiwa agerat i fallet med gården i Uppsala län som haft upprepade brister under flera år?

I detta fall har vi haft kontakt med veterinärer och gjort flera extra revisioner för att säkerställa att gården följer aktuella krav. Gården har löpande korrigerat sina avvikelser och därmed kunnat ha kvar sin certifiering till våren 2020 då certifieringen avslutades.

Hur har Kiwa agerat i fallet med tjuren med den skadade käken?

I samband med att Kiwa fick kännedom om händelsen agerade vi direkt och djurägaren fick inte längre sälja KRAV-certifierade produkter. Gården inklusive djuren såldes kort därefter och det finns idag inte någon KRAV-certifiering för den aktuella gården.

Hur har Kiwa agerat i fallet med kastrering av tjurkalvar?

Det var Kiwas revisor som uppmärksammade den ej tillåtna metoden för kastrering och anmälde händelsen till Länsstyrelsen. De aktuella djuren fråntogs certifiering omgående. Så vitt vi vet har metoden använts vid ett tillfälle och i och med att domen noterades har certifikatet helt återkallats och lantbrukaren har stängts av från KRAV på 1 år. Metoden överensstämmer inte med djurskyddslagstiftningen men har varit en vedertagen metod tidigare i Sverige och är det fortfarande på många håll i världen.

Hur har Kiwa agerat i fallet med den haltande suggan?

Gården i det aktuella fallet har en generellt väl fungerande djurhållning, och genomgången av ärendet har inte kunnat klargöra när suggans skador uppstått. Därför har djurhållaren helt friats från misstankarna kring djurplågeri av domstolen.

Hur har Kiwa agerat i fallet med gödselförorenade djur från en gård i Värmland?

Det är oklart vilken gård det handlar om men vi känner till en gård certifierad av Kiwa som fått anmärkning kring smutsiga djur av slakteriet vid ett tillfälle. Den gården har en generellt bra djurhållning men hade enstaka djur som var smutsiga vid ett tillfälle. Det är naturligtvis inte acceptabelt att ens enskilda djur är smutsiga, men det finns inga systematiska brister på gården.

Hur har Kiwa agerat i fallet med en gård i Skåne med avsaknad av skydd för väder och vind?

Det är oklart vilken gård det gäller men vi känner till en gård som fått föreläggande från länsstyrelsen om att djuren saknar tillräckligt med skydd. I det fallet har även Kiwa noterat att antalet djur blivit för stort på gården och att större ytor behövs för djuren under stallperioden både för att de ska få det skydd som de behöver samt lättare kunna hålla dem rena, vilket djurägaren nu har sett till att skapa.

Hur har Kiwa agerat i fallet med gödselförorenade djur som far illa på gård i Västra Götaland?

Det är även i detta fall oklart vilken gård det handlar om, men Kiwa känner till en gård i Västra Götaland där det finns en KRAV-certifierad mjölkproduktion. På samma gård har ett annat företag hyrt in sig och har ett 30-tal tjurar för köttproduktion. Den produktionen är konventionell och i och med att det är ett annat företag som äger dem och att de inte ingår i certifieringen har de inte kontrollerats av Kiwa. Det innebär att de tjurar Kiwa tror har filmats inte är certifierade och inte står under kontroll.

Hur har Kiwa agerat i fallet med gård i Kronobergs Län där 23 brister konstaterades vid kontroll av Länsstyrelsen?

Gården hade varit KRAV-certifierad 2008-03-13 till 2017-05-26 när Kiwa drog tillbaka certifikatet pga. avvikelser mot KRAVs regelverk avseende djurhållning. Gården ansökte i maj 2018 om certifiering och certifierades efter att tidigare konstaterade brister åtgärdades. Därefter har kontroll skett 2019 och 2020 samt extra revision i november 2020 på plats; “kvigorna bedöms nu vara i tillfredsställande hull. Korna går fortfarande in och ut och bedöms vara, rena och i gott hull”. Länsstyrelsens identifierade brister var åtgärdade av lantbrukaren 2018 och 2019.

Kan en lantbrukare vara KRAV-certifierad för växtodling och samtidigt vara dömd för djurplågeri?

Enligt KRAV:s regelverk kan en bonde inte vara dömd för djurplågeri och samtidigt behålla sitt KRAV-certifikat. Lantbrukaren blir då avstängd 1-3 år från KRAV:s certifiering inom alla områden. När tiden för avstängning har gått ut kan lantbrukaren ansöka på nytt.

Hur många KRAV-certifierade slakterier kontrollerar Kiwa?

16 stycken.

Vad skiljer ett KRAV-slakteri från ett "vanligt" slakteri"?

Vid kontrollen går vi igenom djuromsorgen, särhantering, spårbarhet och dokumentation enligt KRAV:s regelverk.

Varför kontrollerar vi inte hygien och livsmedelssäkerhet på slakterierna?

Vi som certifieringsbolag och Livsmedelsverket har olika roller. KRAV:s regler omfattar inte livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet eftersom detta kontrolleras av Livsmedelsverket. Det vi tittar på vid en revision enligt KRAV:s regler är regler kring djurvälfärd, särhållning, spårbarhet och dokumentation. Detta innebär att vi utgår från att alla KRAV-certifierade slakterier vidtar de åtgärder som behövs för att korrigera avvikelser i livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet. Detta ligger inom ramen för den kontroll och de uppföljningar som Livsmedelsverket gör. Som konsument kan man känna sig trygg med de kontrollfunktioner som finns i livsmedelsbranschen. I produktionen finns flera kontrollsteg så att allt som lämnar slakteriet är säkert. Det finns inte någon mat som är så välkontrollerad som den som kommer från svenska certifierade företag.

Berättar slakterierna för Kiwa om de här bristerna?

Ja, det vi behöver veta går vi igenom i revisionen. Det gäller även förelägganden. Eventuella avvikelser från KRAV:s regelverk gås igenom med slakteriet. Efter genomgången vidtar man korrigerande åtgärder.

Konsumenter betalar mer för KRAV-märkta produkter. Kan konsumenten lita på KRAV-märkningen?

Absolut. Certifieringssystemet finns till för att konsumenterna ska känna sig trygga med den mat de köper. Vi ska komma ihåg att majoriteten av gårdarna sköter sina djur på ett bra sätt och i produktionen finns flera kontrollsteg så att allt som lämnar slakteriet är säkert. Det finns inte någon mat som är så välkontrollerad som den som kommer från svenska certifierade företag.